Många människor känner inte till att det är en mänsklig rättighet att ha tak över huvudet. Varken regeringen eller kommunerna verkar ta dessa rättigheter på allvar när det gäller hemlöshet. Situationen blir bara värre för varje år som går. Faktum är att alla svenska medborgare har rätt till en bostad enligt grundlagen och det är en grundläggande mänsklig rättighet att få det här behovet tillgodosett.
Målstadganden
Om det är en lagstadgat att alla medborgare bör ha tillgång till bostad borde hemlösa kunna hävda sin rätt. Precis så enkelt borde det vara, men det är det naturligtvis inte. Även om det klart och tydligt står skrivet i regeringsformens allra första kapitel om alla människors lika värde och att den offentliga makten särskilt ska “trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning” är dessa rättigheter endast så kallade målstadganden. Med andra ord är de bara strävans-mål för staten att sträva efter att förverkliga. Det är alltså inte konstigt att maskerna i det sociala trygghetsnätet blir större och större när grundlagarna fungerar vägledande och det är upp till kommunernas handlingsplaner att realisera målen efter förmåga.
Barnkonventionen
2020 ska barnkonventionen bli lag och då krävs en rejäl översyn och ordentliga åtgärder för att Sveriges kommuner ska sluta vräka barn till hemlöshet och tillgodose barnens mänskliga rättigheter.