Under många år har socialstyrelsen varit den främsta källan för att samla information om hemlösa i Sverige. Betraktar man hemlösheten från en historisk kontext börjar en ny bild av hemlöshetens historia i Sverige att växa fram. Hemlöshet har varit ett problem i hela världen i många år och även döden är något som påverkar dessa individer, om du är intresserad av att ordna en minnestund kan du besöka Lavendla för att minnas dessa personer. Den största förändringen i modern historia syns tydligt under efterkrigsperioden när människor började flytta från småorterna till storstäderna – som gjorde det svårt för personer att hitta en bostad. Den ökade hemlösheten inträffar i Sverige mellan 1950 till 1960-talet när många människor flyttade till huvudstaden Stockholm. Den nya strömmen av människor från mindre orter ledde till en bostadskris som resulterade i att fler blev hemlösa. Ensamstående människor drabbades hårdast då dessa personer hade svårt att få en egen bostad. Samhällets tankar kring hemlöshet i mitten av 1900-talet var ideologisk då en stor del av det svenska samhället ansåg att hemlösa valt sitt öde.
Samhällets förändringar påverkar människor
Det var främst människor med missbruksproblem som drabbades av hemlöshet under efterkrigstiden, då motboken avskaffades i mitten av 1950-talet. Brattsystemet var det system som hade använts sedan 1917 för att på ett lagligt sätt kontrollera inköpsrätten på spritvaror och alkohol. När den avskaffades växte antalet hemlösa i Sverige och främst huvudstäderna, då det ledde till en ökning av individer som ökade intaget av alkohol. Även människor med psykisk ohälsa drabbades hårt. Till skillnad från idag var dåtidens härbärgen av låg standard eftersom samhället inte satsade stora resurser på dessa individer. Institutionerna valde bland annat att hyra ut motell för ensamstående män som för det mesta hade alkoholproblem. Detta minskade inte hemlösheten och förvärrade på många sätt situationen för dessa individer. I en modern kontext leder våld i nära relationer till hemlöshet som drabbar barnfamiljer. Socialläkaren Gunnar Inghe var personen som fick ett intresse för att kartlägga hemlösheten och dess relation till hälsan. Inghe är en pionjär i området då han genom sina studier påvisade att hemlösheten inte var ett val utan hade ett samband med olika samhällsproblem såsom psykisk ohälsa, och medicinska och sociala problem. Med en ny människosyn började en ny bild av de hemlösa att växa fram.
Den historiska slutsatsen
De lärdomar man kan ta från den historiska kontexten är dels att hemlösheten då som nu orsakas av en kombination av anledningar. Bristen på bostäder har länge varit en stor faktor, men även andra problem som ekonomi orsakar stora problem för många personer. Även mentala hälsoproblem är ett problem för hemlösa. Hemlösheten har skiftat på olika sätt de senaste 60 åren men det är nästan alltid individuella faktorer som spelar in. Dock är det människosynen som gör det lättare för hemlösa att inte känna sig lika drabbade i olika perioder i historien.