När jag pratar med människor om hemlöshet kretsar samtalet ofta kring de mest synliga utmaningarna: kylan, hungern och bristen på en dörr att låsa om sig. Men det finns en fara som är lika påtaglig men helt osynlig: luften vi andas inomhus. Vi tillbringar en stor del av våra liv inomhus, och för en person i hemlöshet kan det tillfälliga skyddet från gatan dölja hot som långsamt bryter ner hälsan. Detta är inte bara en fråga för de som saknar ett hem, utan en påminnelse till oss alla om att ett tak över huvudet måste innebära mer än bara skydd från regn och vind. Det måste innebära en trygg och hälsosam miljö.
När ett tak över huvudet inte skyddar mot allt
För den som lever i hemlöshet är ett tillfälligt boende eller ett härbärge en livlina, men det är sällan en garanti för en säker miljö. De osynliga farorna i inomhusluften kan vara lika skadliga som kylan på gatan, även om effekterna visar sig över tid. Problemen är ofta en kombination av flera faktorer som tillsammans skapar en ohälsosam atmosfär som underminerar hälsan hos redan utsatta individer.
Föroreningar, hygien och bristfällig ventilation
I provisoriska boenden används ofta billiga eller gamla material som kan avge skadliga kemikalier. Brist på tillgång till städmaterial och rent vatten gör det nästintill omöjligt att upprätthålla en grundläggande hygien, vilket ökar mängden damm, allergener och mikroorganismer i luften. En annan allvarlig risk är bristfällig eller obefintlig ventilation. Utan ett fungerande luftflöde ansamlas föroreningar snabbt. För värme och ljus tvingas många förlita sig på stearinljus eller till och med öppen eld i dåligt ventilerade utrymmen, vilket frigör farliga partiklar och gaser som sot och kolmonoxid. Som Boverket understryker är det ett faktum att din hälsa kan påverkas av dålig luftkvalitet, och barn är särskilt känsliga för dessa föroreningar, vilket gör situationen för hemlösa familjer extra alarmerande. De akuta effekterna kan vara huvudvärk och trötthet, men den långsiktiga exponeringen kan leda till kroniska luftrörssjukdomar och allergier.
Radon den tysta faran i våra byggnader
Utöver de mer uppenbara luftföroreningarna finns ett hot som är helt osynligt, luktfritt och smaklöst: radon. Denna radioaktiva gas kan tränga in i byggnader från marken och är, efter rökning, den vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige. För människor i hemlöshet, som kan tvingas söka skydd i källare, övergivna byggnader eller undermåliga härbärgen, är risken för exponering påtaglig utan att de har någon möjlighet att känna till eller påverka den. Att säkerställa en radonsäker miljö är därför en grundläggande rättighet för alla.
Hur radon skadar hälsan
Själva radongasen är inte det största problemet, utan dess kortlivade sönderfallsprodukter, så kallade radondöttrar. Dessa är radioaktiva metalljoner som bly, vismut och polonium, vilka fäster vid partiklar i luften. När vi andas in dem fastnar de i lungorna och avger alfastrålning som skadar lungvävnaden. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten finns det tydliga hälsorisker med radon som orsakar cirka 500 fall av lungcancer i Sverige varje år, varav cirka 50 drabbar personer som aldrig har rökt. Det kan ta mellan 15 och 40 år från exponering tills sjukdomen utvecklas, vilket gör det till en tickande bomb. Risken ökar med 16 procent för varje 100 Bq/m³ (becquerel per kubmeter) som radonhalten i inomhusluften stiger. Även hushållsvatten från bergborrade brunnar kan avge radon till inomhusluften och bidra till risken.
Mätning är avgörande för en säker miljö
Eftersom radon är omöjligt att upptäcka med våra sinnen är mätning det enda sättet att veta om en byggnad har förhöjda halter. I Sverige är gränsvärdet för radon i inomhusluft 200 Bq/m³. För alla fastighetsägare, från privatpersoner till de som driver härbärgen, är det ett grundläggande ansvar att säkerställa att denna nivå inte överskrids. Att proaktivt kontrollera radonhalter är en investering i hälsa. För att få en tydlig bild av radonsituationen och säkerställa en trygg miljö är det avgörande att vända sig till experter. Genom att beställa professionella mätningar, vilket enkelt kan göras via radea.se, kan man säkerställa en trygg och hälsosam inomhusmiljö för alla som vistas i fastigheten. Det är ett faktum att din hälsa kan påverkas av radon, vilket kräver proaktivitet. För en person i hemlöshet existerar inte denna möjlighet till kontroll, vilket gör dem helt utlämnade till den miljö de för tillfället befinner sig i.
Rätten till en trygg andning ett gemensamt ansvar
Det är dags att vi breddar vår syn på vad ett hem är. Ett hem ska inte bara vara fyra väggar och ett tak; det måste vara en plats som främjar hälsa, inte undergräver den. När vi planerar och bygger bostäder, när vi driver sociala boenden och när vi utformar stödet till människor i utsatthet måste vi inkludera rätten till ren luft som en självklarhet. Att säkerställa god ventilation och mäta för radon bör vara standard, inte ett undantag. Varje andetag räknas, och alla människor, oavsett livssituation, förtjänar att andas en luft som inte gör dem sjuka. Kampen för bostad är också en kamp för hälsa, och den börjar med den luft vi alla delar. Vill du fördjupa din förståelse för de komplexa frågor som rör hemlöshet i Sverige? Då kan du utforska följande artiklar:
- Hemlösa barns situation i Sverige – en osynlig kris
- Hemlöshet
- Allt om hemlösa
- Är det bara missbrukare som är hemlösa?